-->teldok.org Rapporter Läs gratis Beställ (sep fönster) Mer om TELDOK
|
-->teldok.org Rapporter Läs gratis Beställ (sep fönster) Mer om TELDOK |
|
Beställ IT, innovation – Israel
Hela rapporten kan laddas ner/läsas på skärmen! |
|
135
|
TELDOK gjorde en studieresa till Israel januari 2000 (Shevat 5760) för att studera hur innovationer och IT-användning kan frodas i ett relativt litet land med stor invandring. Bengt-Arne Vedin beskriver resan och rapporten så här (för Management of Technology 00-1): ”Israel ensamt, med en befolkning något större än Danmarks och en yta som Smålands, har lika många företag noterade på den amerikanska ”börsen för teknikföretag”, NASDAQ, som hela Europa tillsammans. När Siemens investerat i mer än femtio företag i detta land, och i ytterligare ett hundratal via delägda investeringsfonder, så är det för att inriktningen så bestämt är mot IT, mot telekom och Internet. Hur kan ett land som grundades på idén om att odla upp öknen och skapa en bred befolkningsbas av lantbrukare så snabbt ha blivit vad som allt oftare kallas ”ett andra Silicon Valley” eller ”Silicon Wadi”? Kanske är just detta med skuttet från jordbruket en del av förklaringen. Landet har ingen bas av etablerad industri eller av existerande storföretag som dominerar som påtryckningsgrupper, förebilder och som ställer krav på profileringen av forskning och utbildning. Men det räcker givetvis inte; världen saknar inte precis länder utan industri eller etablerat ”innovationssystem”. En viktig styrkefaktor är de nära relationerna till USA. Det handlar inte minst om ett slags mentala relationer. Israel är så litet och isolerat, Europa är närmare än USA men ändå långt bort och dessutom opålitligt, så varje företagare måste tänka på världsmarknaden vilket i första hand är USA, i andra hand Europa – hemmamarknaden räcker aldrig. Skattesystemet gör att det är gynnsammare att formellt ha företaget i USA med ett dotterbolag i Israel även om det är i Israel som verksamheten bedrivs. Amerikanskt riskkapital och israeliskt tycks inflätade i varandra. I många presentationer av något som har med IT, riskkapital eller nyföretagande att göra placeras Israel bland de amerikanska delstaterna, ibland tvåa efter Kalifornien, ibland trea efter denna plus Massachusetts. ”Ni har fler mobiltelefoner per capita men vi talar mest i mobiltelefon i hela världen” förkunnar israelerna stolt. Bland alla historier om enorma kapitalvinster som gjorts vid börsintroduktion eller utförsäljning av företag finns också mobiltelefoni. Hittills har regeringen sålt licenser till tre konkurrerande nät, samma antal som i Sverige, men konkurrensen har tvingat ner samtalskostnaderna så att det inte blir för dyrt att ”tala mest i världen”. ”Vi har snabbt gått från en socialistisk ekonomi till en marknadsekonomi” förkunnar en av israelerna entusiastiskt på sin perfekta amerikanska engelska – språkfärdigheter är en annan viktig aspekt. Hans kommentar pekar på att staten Israels första generation, den som satsade på lantbruket, gjorde detta i kibbutzernas kollektiv, och denna kollektivism präglade samhällslivet. Långtifrån allt är avreglerat ännu men det finns en upptäckarglädje kring de nya möjligheter som öppnar sig. ”Europa är opålitligt” stod det här ovan. Det var en chock för israelerna när Charles de Gaulle stängde av den franska vapenexporten, särskilt flygplan till det israeliska flygvapnet. Då återstod endast att utveckla på egen hand. Inte nog med att landet har en mycket lång allmän värnplikt som omfattar såväl kvinnor som män, den är också ovanligt teknisk, utbildande och demokratisk. Landet såg sig tvingat att bygga upp en hi-tech-industri i statlig regi dvs i flygvapnets, signaltruppernas och andra vapenslags ägo, med forskning, utveckling och även produktion. Försvarets kvalitativa och tekniska inriktning gör telekommunikation och mer allmänt IT till naturliga styrkefaktorer. När så förändrade politiska konjunkturer och ett alltför stort projekt som måste skrotas gjorde att denna försvarsindustri kunde och måste bantas så var det med generösa ekonomiska villkor till dem som blev friställda. De hade enastående spetskompetens och många startade företag eller blev engagerade i nystartade sådana – de generösa villkoren kunde ge startkapital. ”Vi har rekryterat många från försvaret – de är duktiga på vår typ av noggrann detaljprogrammering men saknar inte att de inte får utveckla superfiffiga algoritmer”, säger Dan Barnea, chef för New Dimension, sålt till amerikanska MBC, världsledande på underhållssystem för drift av stora datacentraler som hanterar väldiga datamängder och inte får strejka. Detta med spetskompetens kan vara tveeggat. Inte sällan finns det en dragning åt idéfixering och tekniktryck i de nya företagen – behov, efterfrågan, marknad kommer i andra hand. Man helt enkelt tycker att det måste finnas en marknad för en så uppenbart bra idé, och det är lätt för besökaren att ryckas med av entusiasmen hos den som kommit med idén eller skall lansera den. Här gäller det att nackdelen med den lilla hemmamarknaden verkligen kan kompenseras av de nära relationerna till framförallt USA. Det finns fortfarande betydande inslag av statlig intervention i företagandet och det tycks inte upplevas som märkligt. I USA har man skrutit med att sakna industripolitik och samtidigt kanaliserat mycket stora medel till försvarsrelaterad teknikutveckling – mönstret går igen i Israel. Här har man också tagit konsekvenserna av ekonomernas insikt att det är svårt för marknaden att hantera den genuina osäkerhet som är förknippad med en ny idé när den är alldeles ny, när den på investerarspråk är på såddstadiet. Så har man i Israel sedan länge ett system för stöd från Industridepartementet till riskbetonade nya projekt, ett stöd som i en utvärdering visar sig ha fungerat väl fast naturligtvis något ojämnt. Det finns fler stödformer och en är förbunden med ett alldeles speciellt kompetenstillskott: det senaste knappa decenniets massiva invandring av en knapp miljon judar från det sönderfallande Sovjetblocket, många med utomordentliga akademiska meriter. ”Hur skulle vi kunna integrera dem bättre och snabbare i samhället och samtidigt utnyttja deras kompetens,” frågade sig Rina Pridor på Industridepartementet och hennes svar blev att upprätta ”inkubatorer”, företagskuvöser skulle vi kanske säga, på mer än tjugo platser. Här testas idéer; idégivaren får stöd av en driftig entreprenör; det finns pengar till utvärdering och företagsstart; det finns tak över huvudet, telefonväxel och naturligtvis ett nätverk för stöd både med kompetens och senare med ”riktigt” riskkapital. Bilden kompletteras av att det finns helt kommersiella teknikparker av liknande slag, fyra stycken startade av den samtidigt idealistiske och hårdhudat affärsmässige Stef Wertheimer, och de går med vinst. När USA drog ner på försvarsutvecklingen fanns en resurs av kompetens och forskningsresultat som kom att tjäna den IT-boom som i stort sett avlöste denna försvarssatsning. En liknande mekanism tycks ha satt in i Israel, ett annat delsvar till den inledande frågan. Liksom i Silicon Valley tycks man i Silicon Wadi ha kommit in i en självförstärkande god cirkel. Det finns goda förebilder; den som likt Yossi Vardi startat ett företag som Mirabilis, med enormt framgångrika Internet-programmet ICQ som har sådär sextio miljoner användare, har både medel och lust att upprepa tricket – dessutom stöder han andra. Amerikanskt riskkapital söker sig hit och när vi nämnt Siemens som investerare så kunde listan av IT-företag som gör likadant bli lång; Intel är bara ett exempel. De israeliska företagen själva är också goda plantskolor – Comverse som är världsledare på röstpost har spunnit av flera nyföretag. ICQ ger exempel på vad som påfallande ofta karakteriserar de nya IT-företagen från Israel: de erbjuder komponenter eller länkar som förbättrar och kompletterar ett större system. ICQ hjälper Internet-surfaren att få reda på om några bekanta finns på nätet samtidigt. Ett av Comverses nya dotterbolag, Star*home, har som idé att se till att man kan få med sig t ex sin röstpost över hela världen, använda samma kortnummer, etc – man skall kunna röra sig globalt precis som man gör i hemlandet. Ett annat, Netology, ser till att de korta datameddelandena man kan få till sin mobiltelefon genom SMS får mycket högre funktionalitet. Därmed ökar värdet på mobiltelefonioperatörens investering. Samma idé om ökat värde och ökad konkurrenskraft för en existerande infrastruktur ligger bakom Peach Networks, vars programvara, som installeras hos kabel-TV-operatören, tillåter den som har kabel-TV att nå Internet, spel, utbildning, sköta betalningar – utan en enda installation i hemmet. Man utnyttjar fjärrkontrollen för att styra och surfa; man kan beställa fram ett tangentbord på TV-skärmen och med fjärrkontrollen som mus mata in t ex en Internet-adress, om man inte vill skaffa ett sladdlöst tangentbord som använder samma mottagare för infrarött ljus som TVn har för fjärrkontrollen. Vad har då Sverige att hämta i Israel?
Eller måhända är det mera så att envar kan inspireras av någon speciell framgångssaga eller vildsint satsning – Teldoks reserapport IT, innovation – Israel utges under maj 2000.” Redaktör till TELDOK Rapport 135: IT, innovation – Israel från studieresan till Israel är dr Bengt-Arne Vedin, som också (bl a!) ligger bakom TELDOKs delsajt om Innovation & Internet. Presentationen ovan (även den skriven av Bengt-Arne Vedin) har tidigare publicerats i Management of Technology 00-1. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Beställning Sidan ändrades senast 18 september 2001 av PG Holmlöv, 08 713 5129 |
 |